Knäsmärtor

Anatomi

Orsaker

Behandling

Tips och övningar

Har du också ont i knäna?

Omkring var åttonde invånare i Tyskland drabbas av knäsmärtor. Gäller det även dig?

Vid varje steg, varje benrörelse och till och med vid vila – varje dag utsätts knäleden för mer eller mindre hög belastning, som ofta uppgår till flera gånger kroppsvikten. Undersökningar visar att knäleden belastas med tre gånger kroppsvikten när du går i trappor.¹ När du hukar dig eller står på knä utsätts patella för ett tryck på mellan 80 och 100 % av kroppsvikten. När du ställer dig upp kan patella belastas med upp till 400 % av kroppsvikten.²

Knäsmärtor är alltid en varningssignal. Knät är en av de mest skadedrabbade lederna i kroppen och är trots sin storlek mycket känsligt. Därför ska du alltid ta symptom på knäproblem på allvar. Om symptomen ignoreras under lång tid eller behandlas för sent eller felaktigt kan det uppstå följdskador i knäleden som leder till svåra och kroniska besvär. Vid ihållande knäsmärtor ska du därför alltid kontakta läkare för att i god tid kunna fastställa och behandla orsaken. Agera aktivt redan idag! Stöd knäleden för att förhindra och förebygga smärtor.

_{¹Källa: Duda et al. 2011, AE-Manual der Endoprothetik,}
_{²Källa: Glitsch et al. 2009, Belastung des Kniegelenks beim Knien und Hocken}

Knät

En central led för vår rörlighet

Knäleden (Articulatio genus) är den största leden i den mänskliga kroppen. Den ger stabilitet så att vi kan stå upp, absorberar kroppsvikten och är inkluderad i nästan alla rörelser. Hur mycket knät faktiskt uträttar märks först när man får smärtor som begränsar rörelserna.
Knät är en så kallad modifierad gångjärnsled som även möjliggör ett visst mått av rotation: Dels kan benet böjas och sträckas ut, dels kan underbenet i böjt läge vridas lätt utåt eller inåt. Knäledens uppbyggnad är mycket komplex, vilket också gör att skaderisken är hög.

Knäets delar och funktioner

Knäledens benstruktur

I knät möts tre skelettdelar: de båda längsta benen i den mänskliga kroppen, nämligen lårbenet (Femur) och skenbenet (Tibia) samt knäskålen (Patella).

Dessa tre delar bildar två leder: leden (Articulatio femoropatellaris) mellan lårben och knäskål samt leden (Articulatio femorotibialis) mellan lårben och skenbenshuvud (Caput tibiae). Vid ändarna som möter varandra har lårbenet och skenbenet cylinderformade glidleder med brosk, så att knäleden kan röras smidigt utan friktion.

Eftersom knät givet sin struktur är mycket instabilt finns ledband, muskler och brosk som skydd. Dessa stabiliserar leden åt alla håll och gör att vi kan stå och gå upprätt.

Knäets uppbyggnad, bild från sidan — Höger knä, bild lateralt

Knäskål (Patella)
Knäskålen är triangelformad, lätt välvd utåt på framsidan och skyddar knäledens framsida. Den utgör fästpunkten för lårmuskeln (M. quadriceps femoris) och överför kraften från lårmuskulaturen till underbenet på ett optimalt sätt. Hela främre lårmuskeln fäster in i knäskålen och vidare i skenbenet genom patellasenan, så att benet kan böjas och sträckas.
Knäveck (Fossa poplitea)
I knävecket (Fossa poplitea) går viktiga blodkärl och nerver som försörjer underbenet.

Menisk (Menisci)
För att ledytorna hos lårben och underben ska passa bättre ihop ligger det broskskivor – menisker – emellan. Meniskerna (inre och yttre menisk) har dels till uppgift att öka kontaktytan för de båda ledytorna, dels fungerar de också som stötdämpare. Broskskivorna kan absorbera hårda stötar, jämna ut kraftig belastning på knäleden och fördela belastande vikt jämnt. Detta ger ett extra skydd till ledytorna.

Slemsäck
Slemsäckarna är elastiska, vätskefyllda och rörliga kuddar som ligger mellan rörliga muskler, senor och ben för att minska friktion och tryck.

Menisk (Menisci)
För att ledytorna hos lårben och underben ska passa bättre ihop ligger det broskskivor – menisker – emellan. Meniskerna (inre och yttre menisk) har dels till uppgift att öka kontaktytan för de båda ledytorna, dels fungerar de också som stötdämpare. Broskskivorna kan absorbera hårda stötar, jämna ut kraftig belastning på knäleden och fördela belastande vikt jämnt. Detta ger ett extra skydd till ledytorna.

Slemsäck
Slemsäckarna är elastiska, vätskefyllda och rörliga kuddar som ligger mellan rörliga muskler, senor och ben för att minska friktion och tryck.

Ledband och senor

Utöver meniskerna skyddas knät av komplexa och fasta ledbandsstrukturer, så kallade ligament. Tillsammans med senorna styr de rörelsen i knäleden och stabiliserar den tillsammans med musklerna. Ligamenten består av bindvävsfibrer och har få blodkärl och nerver. De har därför begränsad möjlighet att återuppbyggas.

Knäets uppbyggnad, bild framifrån — Höger knä, bild proximalt

Sidoledband (Lig. collaterale)
För att förhindra att knäleden förskjuts i sidled stabiliseras leden av inre och yttre ledband.

Korsband (Lig. cruciata genus)
Korsbanden inne i knäleden är viktiga för att stabilisera knäleden. De förhindrar att lår- och underbenet förskjuts framåt eller bakåt samt begränsar rotationen.

Knäskålssena (patellasena) (Lig. patellae)
Patellasenan förbinder knäskålen mot skenbenet och ser till att denna styrs exakt. Ovanför knäskålen utgör den dessutom förbindelsen mellan den stora främre lårmuskeln och skenbenet.

Orsaker till knäsmärtor

Skador och sjukdomar i knät

I Tyskland drabbas omkring 10 miljoner människor regelbundet av knäsmärtor. Det finns många orsaker till dessa smärtor.

Utlösande faktorer kan vara:

Akuta skador till följd av olyckor som benbrott, kapselskador, skador på ledband, menisk och brosk. Knäskador utgör omkring en fjärdedel av alla idrottsskador och ökar stadigt på grund av att vi är sämre tränade.
Inflammationer och reumatiska sjukdomar som artrit, reumatism, slemsäcksinflammation, bakercysta och Bechterews sjukdom är vanliga orsaker till knäsmärtor.
Metaboliska sjukdomar eller blodsjukdomar som gikt, pseudogikt, järnöverskott eller blödarsjuka kan också utlösa knäproblem.
Förslitningar som meniskskador och gonartros leder utan kontinuerlig behandling ofta till kroniska besvär.
Överbelastningar och felställningar som för hög knäskål, patellaförskjutning, ko- eller hjulbenthet är orsaker till patellofemoralt smärtsyndrom, patellatendinit (även kallat hopparknä eller Jumpers Knee), Osgood-Schlatters sjukdom samt det välkända löparknät (Runners Knee).
Även ärftliga faktorer och autoimmuna sjukdomar som kronisk polyartrit, Lupus erythematosus, osteokondrit, patelladeformation eller Ehlers-Danlos syndrom är möjliga orsaker till knäsmärtor.

Till det yttre kan knäsmärtor synas som svullnader, rodnader eller blodutgjutningar, en ilande eller huggande smärta känns då vid varje steg.

Områdena där smärtorna är tydligast kan ge en vägledning till vilka sjukdomsbilder som kan ligga bakom.

Följande översikt är sorterad efter smärtans lokalisering och har enbart som syfte att utgöra en första källa till information och orientering.

För en giltig diagnos och lämplig behandling ska du alltid kontakta läkare!

Lokalisering: Var uppstår smärtorna i knät?

Knäsmärtor fram (knäskål)

Knäsmärtor bak (knäveck)

Knäsmärtor på insidan av knäleden

Knäsmärtor på utsidan av knäleden

Smärtor i hela knät

Knäsmärtor fram (knäskål)

Om smärtan är koncentrerad till knäskålen, främre lår- och underbenet samt patellasenans fäste nedanför knäskålen brukar man tala om främre knäsmärta. När smärtan uppträder för första gången eller vilka situationer som utlöser smärtan kan vara en indikation på orsaken till sjukdomsbilden.

I vilken situation uppstår smärtan?

Under eller efter belastning

Patellatendinit (hopparknä)
Patellatendinit är en irritation i knäskålssenans nedre infästning mot knäskålen, oftast beroende på överbelastning. Smärtorna debuterar typiskt inte under, utan efter belastning. Smärtpunkten sitter direkt nedanför knäskålen och reagerar på tryck.

Patellofemoralt smärtsyndrom
Vid patellofemoralt smärtsyndrom går det oftast inte att fastställa någon entydig orsak. Smärtorna sitter i regel bakom knäskålen, men kan även stråla ut i närliggande områden. De uppstår framför allt vid idrottsaktiviteter med hög belastning av knäleden, när man går i nedförsbackar eller i trappor samt när man suttit länge.

Patelladysplasi
Vid en patelladysplasi är knäskålen asymmetrisk vilket leder till att broskskiktet på knäskålens baksida slits ojämnt. Detta är oftast en medfödd deformation som kan orsaka smärtor när man går, böjer knäna, sätter sig ned eller ställer sig upp.

Patellaförskjutning
Patellaförskjutning är en felställning där knäskålen har förskjutits åt sidan och inte längre glider friktionsfritt i den avsedda fåran. Den ojämna belastningen leder till kraftigare slitage av ledbrosket på knäskålens baksida. Ofta känns smärtorna av för första gången i nedförsbackar eller när man går nedför trappor.

Högt stående knäskål (Patella alta)
Vid högt stående knäskål har knäskålen förskjutits uppåt, vilket orsakar ökad belastning på patellasenan i böjfasen. Högt stående knäskål kan vara ärftligt eller uppstå till följd av ett trauma, en avsliten patellasena eller en patellaluxation. Högt stående knäskål yttrar sig genom smärta som förvärras om man går i trappor eller idrottar med hög intensitet.

Knäskålsartros (Retropatellär artros)
Vid knäskålsartros handlar det om förslitningar på knäskålen och knäskålens glidlager. Dessa uppstår till följd av att brosket under knäskålen slits ned, och kan leda till ett hörbart knakande under rörelse. Smärtor uppstår ofta när man går i trappor eller i uppförsbackar.

Under växtperioden / barndomen

Osgood-Schlatters sjukdom
Osgood-Schlatters sjukdom uppstår oftast hos unga individer som växer, och innebär en smärtsam inflammation av knäskålens senfäste på skenbenet. Det kan leda till att små benbitar av skenbenet lossnar vid patellasenans fästpunkt.

Sinding-Larsen-Johanssons syndrom
Sinding-Larsen-Johanssons syndrom uppstår hos barn och unga som växer, och är en smärtsam inflammation i senfästet på knäskålens nedre kant till följd av överbelastning. Det kan också lossna små benbitar från knäskålen.

Efter skada / trauma

Patellaluxation
Vid en patellaluxation hoppar knäskålen ur led, vilket kan leda till skador på brosk och ligament. Patellaluxation är vanligast hos kvinnor och inträffar oftast första gången innan 20 års ålder till följd av en vridning av den lätt böjda knäleden. Den drabbade har kraftiga smärtor och kan inte längre röra underbenet.

Viloläge på natten

Knäskålsartros (Retropatellär artros)
Vid knäskålsartros handlar det om förslitningar på knäskålen och knäskålens glidlager. Dessa uppstår pga. att brosket under knäskålen slits ned. Smärtorna debuterar ofta vid belastning och uppkommer senare även vid vila.

Slemsäcksinflammation (Prepatellär bursit)
När en slemsäck blir inflammerad svullnar den upp och trycker på omgivande strukturer. En slemsäcksinflammation kan yttra sig genom huggande knäsmärtor, trycksmärta eller begränsad sträckförmåga i knäleden.

Knäsmärtor bak (knäveck)

Det kan finnas flera orsaker till smärtor i knävecket. Situationen då smärtorna uppstår först eller frekvent kan vara en indikation på en viss sjukdomsbild.

I vilken situation uppstår smärtan?

Under eller efter belastning

Kobenthet (Genu valgum)
Genu valgum är en felställning i knäleden där fötterna hamnar för långt ifrån varandra. Detta beror vanligen på en medfödd felställning. Drabbade lider av kraftigt begränsad rörlighet.

Gonartros
Gonartros är en degenerativ sjukdom (artros) i knäleden som främst drabbar äldre patienter. Vid en förslitningsskada nöts broskskiktet i knäleden ned. Detta ska ligga som en kudde mellan benen och förhindra att de gnids direkt mot varandra.

Genu recurvatum
Genu recurvatum kallas en onaturlig översträckning i knäleden. Där vävnaden belastas av översträckningen kan det uppstå smärtor. Typiska symptom på felställningen är ledinstabilitet och hälta.

Bakercysta
På insidan av knävecket finns två slemsäckar. Om dessa går ihop till en stor slemsäck som fylls av vätska från knäleden talar man om en bakercysta. Denna smärtsamma vätskeansamling orsakar en svullnad i knävecket. Smärtorna uppstår framför allt när benet sträcks ut och böjs.

Under växtperioden / barndomen

Växtvärk
Växtvärk kan uppstå mellan 3 och 14 års ålder. Oftast drabbas båda knäna och det förekommer ingen rodnad eller värme som kan indikera en svullnad eller inflammation. När knät stretchas (tänjs ut) minskar ofta smärtorna något.

Efter skada / trauma

Bakre korsbandsruptur (Posterior Cruciate Ligament)
Det bakre korsbandet förbinder lårbenet med skenbenet och är det kraftigaste och viktigaste ledbandet i knäleden. En ruptur kan uppstå vid en kraftig vridning av knäleden, men är betydligt mer sällsynt än en främre korsbandsruptur. Knät blir ofta svullet och smärtar kraftigt.

Inre meniskskada (Meniscus medialis)
Den inre menisken sitter ihop med det inre ledbandet och har därmed begränsad rörlighet och ökad skadebenägenhet. En meniskskada kan bero på en kraftig vridning av knäleden eller böjning i kombination med belastning. Följden är smärtor när knät vrids eller böjs samt instabilitet.

Viloläge på natten

Inre meniskskada (Meniscus medialis)
Den inre menisken sitter ihop med det inre ledbandet och har därmed begränsad rörlighet och ökad skadebenägenhet. En meniskskada kan bero på en kraftig vridning av knäleden eller böjning i kombination med belastning. Utöver smärta vid vrid- och böjbelastning kan det även uppstå smärta på natten när knäna ligger mot varandra.

Knäsmärtor på insidan av knäleden

Om smärtorna uppstår främst på insidan av knäleden, omgivande mjukdelar, inre ledbandet samt vid inre lår- eller underbenet kallas det inre knäsmärta. När smärtan uppträder för första gången eller när den är mest kännbar kan ge en indikation på orsaken till sjukdomsbilden.

I vilken situation uppstår smärtan?

Under eller efter belastning

Pes anserinus-syndrom
Pes anserinus-syndrom är en inflammation i senfästet vid insidan av underbenet nedanför knäleden, orsakad av överbelastning. Smärtorna debuterar på insidan av skenbenshuvudet. Senare övergår tillståndet till en ihållande belastningssmärta med svullnad och lokala trycksmärtor.

Hjulbenthet (Genu varum)
Vid varus avviker knäleden från kroppens mittlinje i riktning utåt. Detta orsakar en stor belastning på insidan av knäna. Smärtorna är starkare på morgonen än på dagen, och ökar i regel vid belastning.

Ahlbäcks sjukdom
Ahlbäcks sjukdom kallas en spontan nedbrytning av benvävnad i nedre området av lårbenet. Det är en sällsynt sjukdom som uppträder i sen vuxen ålder. Symptom är starka smärtor vid rörelse och i vila.

Medial gonartros
Man talar om medial gonartros när artrosen är begränsad till den sida av leden som är riktad mot mitten av kroppen. Denna degenerativa slitagesjukdom innebär att brosket på ena sidan av knäleden nöts ned. Avsaknaden av den skyddande kudden gör att smärta uppstår när man till exempel går i nedförsbackar.

Vid vridningar / rotation

Inre meniskskada (Meniscus medialis)
Den inre menisken sitter medialt mellan lårbenets och skenbenets ledytor. Vid en skada uppstår ofta sprickor eller skador i meniskens brosk. Detta orsakar huggande smärta och knät svullnar i regel upp.

Efter skada / trauma

Skada på det inre ledbandet (kollateralligament)
Det inre ledbandet förbinder skenbenet med lårbenet. En av de vanligaste ledbandsskadorna i knät är att det inre ledbandet tänjs ut, översträcks eller går av. Oftast orsakas detta av ett kraftigt trauma från sidan under idrottsutövande. Förutom att det uppstår häftig smärta och svullnad blir knät instabilt.

Viloläge på natten

Medial gonartros
Man talar om medial gonartros när artrosen är begränsad till den sida av leden som är riktad mot mitten av kroppen. I framskridet stadium kan slitaget på det skyddande brosket orsaka smärtor även på natten.

Knäsmärtor på utsidan av knäleden

Om smärtorna uppstår främst på utsidan av knäleden, omgivande mjukdelar, yttre ledbandet samt vid yttre lår- eller underbenet kallas det yttre knäsmärta. Situationen då smärtorna uppstår först eller frekvent kan ge en indikation på en viss sjukdomsbild.

I vilken situation uppstår smärtan?

Under eller efter belastning

Löparknä eller Runners Knee (iliotibialbandsyndrom ITBS)
Löparknä är en typisk överbelastningsskada. Orsaken är över- eller felbelastning av senan längs lårets utsida. De huggande smärtorna på utsidan av knäleden debuterar vid löpning.

Lateral gonartros
Om artrosen är begränsad till knäledens utsida talar man om lateral gonartros. Denna degenerativa slitagesjukdom innebär att det skyddande brosket på ena sidan av knäleden nöts ned. Detta orsakar smärta främst när man går i nedförsbackar eller nedför trappor.

Vid vridningar / rotation

Yttre meniskskada (Meniscus lateralis)
Den yttre menisken sitter på utsidan av knäleden mellan lårbenets och skenbenets ledytor. Vid en skada uppstår ofta sprickor eller skador i meniskens brosk. Utöver huggande smärta uppstår i regel en svullnad.

Efter skada / trauma

Skada på det yttre ledbandet
Det yttre ledbandet förbinder låret med vadbenet. Tillsammans med den inre ledbandet ger det knät stabilitet i sidled. Att det yttre ledbandet tänjs ut, översträcks eller går av är vanliga orsaker till knäsmärtor på utsidan. Följden är kraftig smärta, svullnad och instabilitet i knäleden.

Smärtor i hela knät

I detta fall kan smärtorna inte lokaliseras exakt. De känns i hela knät och kan även stråla ut i närliggande områden. När smärtorna uppstod för första gången eller när de oftast uppträder kan vara en indikation på vilken sjukdom det handlar om.

I vilken situation uppstår smärtan?

Under eller efter belastning

Broskskador
Vid en broskskada uppstår dova, diffusa smärtor när knäleden belastas. Smärtorna kan inte lokaliseras exakt och uppstår först vid gång i trappor, om man står i en obekväm ställning eller går länge på hårt underlag eller i ojämn terräng.

Panartros
Om slitaget på broskskiktet gäller generellt i hela knät brukar man tala om panartros. Detta orsakar smärta, svullnad och inflammation och leder till kraftigt begränsad rörlighet. Om det dessutom lossnar små bitar av ben eller brosk kan leden blockeras.

Efter skada / trauma

Främre korsbandsskada
Skador på det främre korsbandet är en typisk idrottsskada som ofta orsakas av att man har vridit knät. Ledbandsskadan i knät uppstår vanligen vid idrotter som fotboll eller skidåkning, eftersom foten sitter fast i en pjäxa eller en fotbollssko med dobbar. Vid olyckan kan det höras ett knäppande ljud i kombination med en känsla av att knät viker sig. Förutom kraftiga smärtor förekommer blodutgjutning, svullnad och instabilitet.

Viloläge på natten

Reumatoid artrit
Reumatoid artrit är den vanligaste inflammatoriska ledsjukdomen som drabbar flera leder. Det är en autoimmun sjukdom som får det egna immunsystemet att angripa vävnaden i lederna. Inflammationen ger rodnad, svullnad och smärta, men kan också yttra sig i form av att lederna blir varma.

Plötsligt och i attacker

Gikt
Gikt är en störning i ämnesomsättningen, där en ökad förekomst av urinsyra leder till att det bildas vassa kristaller. Detta kan leda till svullnader, huggande smärtor och extrem känslighet mot beröring.

Vilka möjligheter finns det att behandla knäsmärtor?

Bandage och ortoser för avlastning och stabilisering

Juzo har ett stort utbud av specialanpassade hjälpmedel för flera olika indikationer.

Knäbandage

Knäbandage stödjer knäleden vid stukningar eller kraftiga blåmärken, efter operationer eller vid särskilda felställningar. Tack vare kombinationen av olika innovativa och avancerade sticktekniker har knäbandagen från Juzo en fantastisk passform. Högfunktionella material leder bort fukt från kroppen extra snabbt. För dig innebär det högsta komfort, perfekt passform och maximal rörelsefrihet.

Mer om knäbandage

Knäortoser

Knäortoser gör det möjligt att ingripa mer kraftfullt i de aktuella rörelserna än flexibla knäbandage. Den skadade knäleden kan avlastas, stabiliseras och styras med hjälp av styva element. Dessutom går det att tillåta enbart rörelser inom ett individuellt inställbart område, eller fixera leden fullständigt. Ortoser kan anpassas efter behandlingsbehovet och hjälper på så sätt till att uppnå önskat behandlingsresultat.

Mer om knäortoser

Mediciner mot knäsmärtor

Om knäsmärtorna endast förekommer tillfälligt kan de under en begränsad tid behandlas med smärtstillande medel. Vissa preparat motverkar inflammationer och svullnader. De finns i tablettform, som smärtplåster och som salvor eller kylande gel. Du bör emellertid alltid kontakta läkare för att utreda orsaken till smärtorna.

Fysioterapi vid knäsmärtor

I helhetskonceptet för att behandla smärtor i knät är fysioterapi en viktig del. Vid knäsmärtor består fysioterapin av såväl aktiva som passiva övningar. Det innebär rörelser som patienten genomför själv och övningar och tänjningar där fysioterapeuten leder och styr rörelsen. Förutom i akuta fall används fysioterapi även i samband med prevention och rehabilitering.

Värme- och köldbehandling vid knäsmärtor

Om det hjälper med värme eller kyla vid knäsmärtor beror på orsaken. Huvudregeln är att det oftast hjälper med kyla vid akut smärta och inflammation. Kylan kan dämpa svullnader och hämma inflammationen. För att förhindra frysskador ska is- eller kylkompresser lindas in i en tunn handduk och aldrig läggas direkt mot huden. Vid kroniska tillstånd som artros hjälper värme bättre, eftersom den ökade blodcirkulationen gör att restprodukter från ämnesomsättningen och smärtutlösande produkter transporteras bort snabbare.

Vad du kan göra själv om du har ont i knäna

Vardagstips för stabila knän

För en lyckad helhetsbehandling mot knäsmärtor behöver du själv vara aktiv.

Regelbunden träning
Friska ben med starka, smidiga muskler, ledband och bindvävsstrukturer är mindre benägna att drabbas av knäproblem och -smärtor. Träna därför regelbundet benens koordination och muskler med fysisk aktivitet som är skonsam för knäna och gör särskilda övningar för att stärka dina knän.

Rörelse vs. belastning
Rörelse är viktigt för en frisk knäled. Se dock till att det handlar om skonsamma rörelser. Hög, ensidig och framför allt konstant belastning ska undvikas.

Bära tungt
Undvik att bära tungt på ett monotont sätt, och bär på ett sätt som skonar knäna med t.ex. en ryggsäck.

Rätt skor
Skorna är viktiga för friska knän. Dina skor ska ha sulor med dämpning. Även höga klackar kan leda till problem och bör därför bara användas tillfälligt. Ortopediska inlägg kan jämna ut felställningar.

Sund kost
Sund kost är A och O. Varje kilo övervikt belastar även dina knän. Det är viktigt att äta tillräckligt med fibrer och minska intaget av fett och socker.

En kvinna som joggar bär knäortosen JuzoPro Patella Xtec Plus

Övningar för att stärka knät

För att stärka benen och knäna eller främja rehabiliteringen efter en skada har vi sammanställt några övningar som är enkla att göra dagligen. Om du har en akut skada ska du tala med din läkare om vilka övningar som är lämpliga för dig.

Utfallssteg

Gör 12 utfallssteg och upprepa detta tre gånger.

Stå med benen höftbrett isär och håll överkroppen upprätt.
Spänn magmusklerna.
Ta ett stort kliv framåt med ena benet.
Låret och underbenet på det främre benet ska bilda en rät vinkel.
Sänk det bakre benet till strax ovanför golvet.
Håll positionen en kort stund och gå sedan tillbaka till utgångspositionen.
Byt ben efter varje utfallssteg.

Tänk på följande: Ryggen ska vara rak under denna övning.

Knäböj

Gör 12 knäböj och upprepa denna styrkeövning tre gånger.

Ställ dig rakt med något bredare än höftbrett mellan fötterna.
Belasta båda benen jämnt.
Böj benen lätt och skjut samtidigt ut sätet bakåt.
Gå inte djupare ned än att knäna fortfarande är bakom tåspetsarna.
Håll positionen en kort stund och räta sedan upp kroppen.

Tänk på följande: Håll ryggen rak och spänn magmusklerna under denna styrkeövning.

Europe

America

International

Knäsmärtor

Har du också ont i knäna?

Knät

En central led för vår rörlighet

Knäets delar och funktioner

Knäledens benstruktur

Ledband och senor

Orsaker till knäsmärtor

Skador och sjukdomar i knät

Lokalisering: Var uppstår smärtorna i knät?

Knäsmärtor fram (knäskål)

Knäsmärtor bak (knäveck)

Knäsmärtor på insidan av knäleden

Knäsmärtor på utsidan av knäleden

Smärtor i hela knät

Vilka möjligheter finns det att behandla knäsmärtor?

Bandage och ortoser för avlastning och stabilisering

Knäbandage

Knäortoser

Mediciner mot knäsmärtor

Fysioterapi vid knäsmärtor

Värme- och köldbehandling vid knäsmärtor

Vad du kan göra själv om du har ont i knäna

Vardagstips för stabila knän

Övningar för att stärka knät

Utfallssteg

Knäböj