Vissa plågas av besvären dagligen, andra har bara problem ibland: Ryggsmärtor.
Det kan röra sig om akuta eller kroniska smärtor och olika delar av ryggen. Cirka två tredjedelar av befolkningen drabbas av problemen minst en gång i livet. Det finns många möjliga orsaker till ryggbesvär och ofta går de inte att fastställa entydigt:
Ryggraden är den mänskliga kroppens centrala axel och kopplar ihop skelettets samtliga delar. Den fungerar som en elastisk pelare som ger stadga åt bålen. Det är med hjälp av ryggraden som vi kan gå upprätt och stå.
Ryggraden stabiliseras av ett flertal ligament, ligamentsystem och muskler. De fungerar som en korsett, stöttar ryggraden och sätter den i rörelse.
Mellan kotorna sitter diskarna. De består av elastiska fibrer och en mjuk, geléliknande kärna. Diskarna fungerar som stötdämpare mellan kotorna. Diskarna kan omformas, vilket underlättar ryggradens rörelser.
De sjukdomstillstånd som nämns här är vanligt förekommande ryggbesvär.
Eftersom ryggsmärtor ofta är diffusa bör du omgående uppsöka läkare vid besvär. Läkaren ställer en exakt diagnos och påbörjar en lämplig behandling.
Läkaren börjar ställa diagnos genom ett inledande sonderande samtal kring patientens besvär.
Diskbråck
Diskbråck (diskprolaps) innebär att diskens geléliknande kärna
pressas ur det omgivande broskhöljet.
Diskkärnan kan då trycka på omkringliggande nerver och orsaka smärta.
Osteoporos
Osteoporos är en sjukdom som påverkar benmetabolismen.
Benmassan minskar betydligt och benstrukturen ändras. Sjukdomen går ofta under namnet benskörhet. Följderna är att benen blir porösa, förlorar sin stabilitet och att man lättare drabbas av frakturer.
Rör på dig:
Gå eller cykla kortare sträckor. Ta trapporna i stället för hissen. Stretcha och sträck på dig, till exempel innan du stiger upp ur sängen eller när du har suttit länge.
Lyft rätt:
Ställ dig bredbent framför det som ska lyftas, böj knäna och fördela tyngden på benen vid lyftet. Försök att hålla vikten så nära kroppen som möjligt och undvik ensidig belastning.
Sitt rätt:
Sitt rak i ryggen och tippa bäckenet lätt framåt. Byt sittställning ofta: böj dig lätt framåt eller bakåt och sätt dig därefter upprätt igen.
Bär rätt:
Använd om möjligt ryggsäck eller shoppingvagn på hjul. Om du använder kassar bör du fördela vikten på två kassar – en i varje hand.
Ät sunt:
Varje kilo övervikt belastar ryggen. Ät kalciumrik mat, till exempel mjölk, ost, broccoli och grönkål.
Det är av yttersta vikt att träna och stärka ryggmuskulaturen.
Vid akut smärta bör du rådfråga läkare om vilka övningar som är lämpliga för dig. Vi har här sammanställt några exempel på övningar.
När du utför övningarna är det viktigt att du intar så kallad ”grundspänning”.
Det gör du genom att stabilisera mage och rygg. Dra in magen mot ryggraden utan att hålla andan. När du känner att magen är stabiliserad utför du övningen korrekt.