Kronisk venös insufficiens
Det här bör du känna till om kronisk venös insufficiens (CVI)
Enligt Bonner Venenstudie* lider ca 3 % av den tyska befolkningen av kronisk venös insufficiens (CVI). Denna sjukdom, som ofta även kallas venös svaghet, är visserligen inte livshotande, men bör ändå inte ignoreras. För på lång sikt finns det risk för allvarliga komplikationer, t.ex. s.k. venösa bensår (ulcus cruris venosum). Därför ska drabbade ben alltid behandlas på ett tidigt stadium och konsekvent.
Definition av kronisk venös insufficiens (CVI)
Kronisk venös insufficiens (CVI, även kallad venös svaghet eller kronisk veninsufficiens, är en sjukdom i venerna. Det innebär att det finns en störning i blodets tillbakaflöde till hjärtat genom venerna. Detta kan leda till sjukliga förändringar i blodkärlen, bindväven och hudytan eller till och med till kroniska sår.
Orsaker till CVI
CVI beror främst på defekta venklaffar. Kvinnor har högre risk än män att drabbas av kronisk venös insufficiens, och risken ökar med stigande ålder, övervikt och tidigare vensjukdomar.
Riskfaktorer för kronisk venös insufficiens (CVI)
Följande riskfaktorer ökar risken att drabbas av kronisk venös insufficiens (CVI):
Hög ålder
Adipositas
Begränsad rörlighet eller stillasittande
Att sitta eller stå länge
Hormonell påverkan (graviditet, p-piller)
Trånga kläder
Positiv familjeanamnes
Sjukdomsbilder som ökar risken för CVI
Följande sjukdomsbilder kan öka risken att drabbas av kronisk venös insufficiens (CVI):
- Defekta venklaffar
- Veninflammation
- Posttrombotiskt syndrom (PTS) till följd av en ventrombos
- Ärftliga koagulationsrubbningar
- Infektioner
- Bäckentumörer
- Ytlig tromboflebit
- Akuta bentrauman
- Arterio-venösa fistlar
- Kärlmissbildningar som medfödda defekter i venklaffarna (venösa angiodysplasier)
- Hyperhomocysteinemi
Vilka symptom är typiska för CVI?
De som drabbas av kronisk venös insufficiens (CVI) upplever en tilltagande tyngdkänsla i benen, svullna vrister på kvällarna och eventuellt även spindelvener ovanför anklarna och på fötternas sidor. Förutom ökade kramper i vaderna upplever många spänningar, stickningar eller klåda.
- Ofta tunga ben
- Spänningskänsla i benen
- Åderbråck och spindelvener
- Vätskeansamling i benen
- Stickningar, brännande känsla, klåda
- Vadkramper
- Hudförändringar, t.ex. pigmentering, vätskande, fjällande och rodnande eksem (venösa eksem) och atrophie blanche
- Störd sårläkning och svårläkta sår
Om du har ett eller flera av de nämnda symptomen bör du så snart som möjligt kontakta en flebolog.
Diagnos av kronisk venös insufficiens (CVI)
Kronisk venös insufficiens kan oftast diagnostiseras med blotta ögat utifrån de typiska symptomen, t.ex. de beskrivna hudförändringarna. Om ytterligare diagnostik krävs sker denna i regel med duplex-sonografi. Denna speciella ultraljudsutrustning visar tryckförhållandena i blodkärlen och synliggör förändringar i blodkärlens väggar.
Vid en flebografi injiceras kontrastvätska i blodomloppet för att synliggöra blodkärlens konturer på röntgenbilden. Vid en pressflebografi kläms dessutom de ytliga venerna ihop för att få en tydligare bild av blodflödet genom de djupa benvenerna.
Olika svårighetsgrader av CVI
Tidigare delades kronisk venös insufficiens in i tre svårighetsgrader enligt Widmer. I dag klassificeras CVI i regel med hjälp av CEAP-klassificeringen.
| CEAP-klassificering | Indelning enligt Widmer | ||
|---|---|---|---|
| C0 | Inga synliga tecken | / | |
| C1 | Spindelvener | Stadium 1 | Spindelvener och reversibla svullnader |
| C2 | Åderbråck (varicer) | / | |
| C3 | Åderbråck och svullnad (ödem) | / | |
| C4 | Åderbråck och hudförändringar | Stadium 2 | Kvarstående svullnad, missfärgningar och andra hudförändringar |
| C5 | Åderbråck och läkt venöst bensår (ulcus) | Stadium 3a | Läkt venöst bensår (ulcusärr) |
| C6 | Åderbråck och venöst bensår (ulcus) | Stadium 3b | Venöst bensår (ulcus) |
Tidigare delades kronisk venös insufficiens in i tre svårighetsgrader enligt Widmer. I dag klassificeras CVI i regel med hjälp av CEAP-klassificeringen.
| CEAP-klassificering | |
|---|---|
| C0 | Inga synliga tecken |
| C1 | Spindelvener |
| C2 | Åderbråck (varicer) |
| C3 | Åderbråck och svullnad (ödem) |
| C4 | Åderbråck och hudförändringar |
| C5 | Åderbråck och läkt venöst bensår (ulcus) |
| C6 | Åderbråck och venöst bensår (ulcus) |
| Indelning enligt Widmer | |
|---|---|
| Stadium 1 | Spindelvener och reversibla svullnader |
| Stadium 2 | Kvarstående svullnad, missfärgningar och andra hudförändringar |
| Stadium 3a | Läkt venöst bensår (ulcusärr) |
| Stadium 3b | Venöst bensår (ulcus) |
Tips hur du förebygger venös svaghet
Även om kronisk venös insufficiens (CVI) ofta har ärftliga orsaker kan du själv göra en hel del för att förebygga det. De viktigaste åtgärderna för att förebygga kronisk veninsufficiens är att röra på sig och använda kompressionsprodukter. Men den personliga livsstilen är också av betydelse.
- Använd kompressionsstrumpor i förebyggande syfte
- Mycket rörelse i vardagen
- Utöva uthållighetssporter regelbundet (simma, gå etc.)
- Vengymnastik
- Undvik att sitta eller stå länge
- Undvik hög värme, t.ex. att basta och bada varmt
- Duscha kallt och trampa vatten
- Inga trånga kläder
- Avstå från alkohol och nikotin
- Bra kost och viktminskning vid övervikt
Vid venös svaghet krävs även omsorgsfull hudvård för att förebygga förändringar och skador på huden. Använd rengöringsprodukter med neutralt pH-värde och återfettande hudvårdsprodukter med en karbamidhalt på 5 till 10 %.
Konservativ behandling av kronisk venös insufficiens (CVI)
Behandlingen av CVI syftar till att förbättra blodcirkulationen och undvika att blodet stockar sig. Därmed är den viktigaste komponenten i den konservativa behandlingen användning av kompressionsstrumpor. Kompressionsstrumporna trycker ihop venerna lätt så att venklaffarna ligger närmare varandra och kan stängas bättre. Det gör att det venösa blodets flödeshastighet och därmed dess tillbakaflöde främjas.
Läkemedelsbehandling av CVI beror på omständigheterna kring sjukdomen. Om det finns risk att en blodpropp (trombos) bildas används blodförtunnande läkemedel (antikoagulantia). Vid kraftigare svullnader på grund av överflödig vätska kan vätskedrivande läkemedel (diuretika) främja urinutsöndringen.
Om ett sår som inte läker av sig själv har uppkommit är det viktigt att du kontaktar läkare och informerar dig om hur ett bensår (ulcus cruris venosum) behandlas.
Operation vid kronisk venös insufficiens (CVI)
Beroende på orsaken till CVI kan det även krävas en operation. Personer med uttalade åderbråck kan bli hjälpta av att åderbråcket åtgärdas genom skleroterapi eller så kan de kraftigt framträdande blodkärlen avlägsnas helt (stripping) i samband med en venoperation. Därefter övertar intakta delar av vensystemet funktionen och blodflödet förbättras. Långvarig kompressionsbehandling är dock alltid nödvändig och meningsfull även efter en venoperation.
Läkningsprocess vid kronisk venös insufficiens (CVI)
CVI kan inte läka ut helt, eftersom skadade vener inte kan återställas helt. I framskridna stadier förekommer förutom spindelvener och åderbråck även missfärgningar av huden.
Kroniska sår, som t.ex. vid ulcus cruris venosum, kan läka. Eftersom den här typen av sår bildas inifrån och ut är risken stor att sår bildas på nytt. Det första steget i läkningsprocessen är nämligen att ett tunt, slutet hudlager bildas.
Därför bör kompressionsstrumpor användas konsekvent och under lång tid vid kronisk venös insufficiens.
